Byns historia

Det har bott människor i Ullvi ända sedan stenåldern och byn är troligen en av de äldsta i Leksands kommun. Ullvi omnämns i skrift första gången 1450.

Namnet Ullvi betyder guden Ull eller Ullers offerplats. Solguden Ull var en krigare, som var skicklig på skidor och båge.

Att Ullvi har varit befolkat sedan stenåldern, det vet vi. De arkeologiska fynd, som gjordes när riksvägen byggdes, visar att Leksand redan vid denna tid var befolkad. Slaggfynd har gjorts på flera ställen efter älvstranden, som visar på tidig järnframställning. Likaså har lämningar efter en stenåldersboplats påträffats. Ullvi omnämns i skrift första gången år 1450.

Byn har historiskt främst präglats av jordbruk, men även konst och kultur. I Ullvi förekom fyra Dalamålare under 1700- och 1800-talet, och byns kulturella prägel förstärktes under slutet av 1800-talet när Stockholmskonstnären Emerik Stenberg valde att bosätta sig i Ullvi.

I byn har flera studiecirklar genomförts för att dokumentera byns historia, vilket har resulterat i "Gårdar och släkter i Ullvi" samt "Ullvibor i 350 år". Vill du veta mer? Kontakta byalaget.

Bydelarnas historia

Ullvi by är en utdragen klungby som är indelad i sex bydelar. Den västligaste delen är Vändat, den äldsta är Gammelullvi. Mitt i byn ligger Byn och söder därom Näset. Längst i öster ligger Kattbäcksdelen och norr därom Heden.

Vändat

Färdas man från Leksands Noret till Ullvi kommer man först till Vändat. Många har genom åren försökt att förklara, vad namnet kommer ifrån. En trolig version är, att namnet härstammar från Gustaf Wasas tid, då danska spejare på jakt efter den svenske rymmaren, kom fram till skogsområdet, som låg mellan byarna Ullvi och Tibble. Där gav de upp hoppet om att finna Gustaf Wasa i skogen och vände åter. Orden vänd att på leksandsmål betyder vända åter.

Gammelullvi

När man talar om Gammelullvi tänker man i första hand på gårdarna längs med Båthusgattu, som leder ned till båthuset, där två av byns kyrkbåtar finns. Man tror, att den äldsta bebyggelsen i Ullvi har legat här. Intill båthuset ligger ”Plassen”, som tidigare var en lastageplats för sådant som fraktades på älven, exempelvis gruvved som flottades till Falun. Här ligger Ullvis äldsta kyrkbåt under tak. Förr fanns här en handdriven färja, som gick tvärs över älven.

Mitt i byn

Den bydel, där landvägen gör en skarp sväng, kallas oftast bara för Byn eller Mitt i byn. Här står huskropparna tätt och det kan vara svårt för besökare att se var tomtgränserna går. Det var troligen någon gång i slutet på 1600-talet, som man flyttade sina gårdar hit från älvbrinken och från Ullvis Näset. Mitt i kurvan, som tidigare var ändå skarpare, låg Ullvi Handelsbod ända fram till 1980, då den revs. Istället har byn fått en given plats för en stor julgran, som reses till advent varje år.

Näset

Tar man vägen ner mot älven kommer man till Näset. Där ligger en av byns äldsta gårdar. Längst ut på Näset finns en åker, som kallas för ”Lasses tomt”, där tror man att en gård har legat. En källare fanns länge kvar på platsen. Här finns också ”Per Hinders änge” samt ”Sturolles göl”.

En sägen berättar, att det för mycket länge sedan fanns en gård, som låg mycket nära älven. En gång kom en man till gården och bad att få sova där över natten. Folket i gården nekade honom detta, och han lär då ha yttrat: ”Ni skall snart själva vara lika mycket utan bostad, som jag är nu.” Endast en kort tid efter detta besök flöt hela gården ut i älven. Kanske var det en man, som hade ögonen med sig och som uppfattade gårdens farliga läge så nära älvkanten. Kanske visste han också, att det just det året skulle det bli en mycket hög vårflod. Enligt traditionen skall vi detta tillfälle ”Sturolles göl” ha bildats.

Kattbäck

Kattbäcksdelen är den bydel, som senast har blivit bebyggd. Kattbäcken rinner i en trumma under landsvägen. På sin väg mot älven rinner den vid sidan om Kattbäckshagen, Kattbäcksgärdet och Kattbäcksveden. Det är namn på gammal åkermark, som delvis håller på att växa igen.

Heda

Norr om landsvägen ligger Heden (Heda) med bebyggelse utefter två byvägar. Äldsta bebyggelsen är från slutet av 1830-talet. I utkanten av bebyggelsen står Ullvi magasinshärbre som har bevarande räkenskaper sedan 1846. I skogsbrynet ligger en bysåg, som drivs av några bybor.

Unika kulturmiljöer

Ullvi är en av många väl bevarade klungbyar i Dalarna, eftersom man här, till skillnad mot resten av Sverige, inte genomförde laga skifte under mitten av 1800-talet. I Ullvi finns höga kulturvärden, som finns beskrivna i Leksands kommuns kulturmiljöinventering.

Vill du lära dig mer om Ullvi och Leksands historia? Besök Leksands lokalhistoriska arkiv.

Byföreningarnas historia

Gemenskap och samarbete har alla tider varit grundläggande för alla byar, så även i Ullvi. Under 1900-talet formades flera föreningar som arbetade med olika gemensamma frågor i byn.

Ullvi Byamän

Ullvi byamän är den äldsta sammanslutningen i byn och där ingår alla byns jordägare. Ordförande för byamännen är byuppsyningsmannen som representerar markägarna i byn i gemensamma frågor. Den förste namngivna byuppsyningsmannen har vi funnit i kyrkböckerna för år 1734. Det var Israels Per Israelsson. Här nedan ges några exempel på vad byuppsyningsmannen och Ullvi byamän har arbetat med i äldre tider:

Mellan åren 1846-1870 drev Ullvi byamän ett litet vattendrivet sågverk vid Sångberget bortom Ljusbodarna, som drevs med hjälp av dagsverksavlönade bybor. Virket sågades och torkades på plats, innan det på vintern togs hem med häst och släde.
Byamännen i Ullvi och Hälla bildade 1865 en gemensam brandkår och byggde ett spruthus. Byarna Romma och Berg blev anslutna till föreningen 1911.
Skolorna i byn ägdes fram till 1899 av Ullvi byamän. År 1899 övertog Leksands kommun alla skolor i socknen och skolhuset såldes till kommunen.
En viktig uppgift för byamännen förr var att hålla efter gärdesgårdsstängningen. En årlig gärdesgårdssyn gjordes och stränga böter drabbade de jordägare som ej höll efter sin gärdesgårdsplikt.
Ullvi byamän stod för en stor del av kostnaderna, när elektriciteten drogs till byn 1917. De har också bekostat byns första gatubelysning 1937, då åtta belysningspunkter monterades. Därefter utökades belysningsnätet undan för undan. Den 1 januari 1974 övertog kommunen ansvaret för belysningen.
På 1990-talet påbörjades en buskröjning, som fick stor uppmärksamhet, och byamännen belönades med ett miljöpris för sitt arbete att hålla landskapet öppet.

Ullvi Byalag

Ullvi byalag bildades 1937 på initiativ av Karl Liljas för att tillvarata byns kulturella intressen och i egenskap av ägare vårda byns gamla kyrkbåt och båthus.

Byalaget har genom åren arrangerat mängder av olika aktiviteter i byn, där midsommarfirandet på midsommardagen har blivit den stora årliga höjdpunkten.

Ullvi Kyrkbåtsroddare

Ullvi kyrkbåtsroddare registrerades sommaren 1995 i samband med insamling av medel till en ny kyrkbåt. Föreningen har varit verksam långt innan dess men utan organiserad styrelse. Här följer några korta punkter:

Den 28 juli 2001 sjösattes Ullvis nya kyrkbåt. Den döptes vid en högtidlig ceremoni till Ullviskôlla.
Kyrkbåtsroddarna medverkade tillsammans med Ullvi byalag medverkat till att ett nytt båthus med plats för två båtar timrades upp under somrarna 1989-1990.
I båthuset ligger nu två kyrkbåtar, Uller och Ullviskôlla. Byns äldsta kyrkbåt, Lôppa, finns till beskådande under tak strax intill.
Kyrkbåtar användes främst innan ångbåtar Namn på kända kyrkbåtar från Ullvi: Sturskryten, Lisskryten, Räven, Lôppa byggd 1862, Uller byggd 1946, Ullviskôlla byggd 2001.
Kyrkbåtsroddarna har på 2000-talet tilldelats äran att första helgen i juli varje år ro Hugo Alfvén-stipendiater från Leksands kyrka till Alfvéngården i Tibble.

Ullvi arbetskrets

1879-2007 arbetade Ullvi arbetskrets för att få in pengar till välgörande ändamål. Under vinterhalvåret träffades kretsens kvinnor och stickade, sydde, broderade och vävde. Missionsvävar har satts upp i olika gårdar i byn och under årens lopp har man vävt handdukar, tabletter, löpare, gardiner och mattor. Arbetskretsens arbete har inte varit aktivt sedan 2007.

Ullvi bycirkel

I perioder har det funnits en bycirkel som arbetat för att sammanställa information om Ullvis historia.

1982 samlades Ullvi bycirkel för första gången för att samla in fotografier och upprätta kartor med namn på åkrar och ängar. Detta resulterade i en fotoutställning och ett rikligt bildarkiv med bilder från slutet av 1800-talet till modern tid.
1996 återuppväcktes intresset för bycirkeln. Det resulterade hösten 1998 i utgivningen av häftet "Gårdar och släkter i Ullvi", som visar bilder på alla byns gårdar och uppgift om dess ägare.
År 2002 gav bycirkeln ut "Ullvibor i 350 år", som beskriver de människor, som har bott i Ullvi ända sedan början av 1600-talet.
2007 kunde bycirkeln presentera "Ullvi genom sekler". I denna bok har bycirkeln försökt att ge en bild av hur byn har förändrats genom åren.